Från lagfart till uppfart!

Det var höst och året var 1961 dom tidigast inflyttade barnen såg hela det spännande kärret med flottar och grodyngel försvinna och upp kom ytterligare ett äventyr, en byggplats som skulle bli Fruängens centrum. Redan innan jul stog dom första butikerna klara och alla minns vi väl Fruktcentralens varma jordnötter. Valle öppnade sin lilla kiosk med korv fast utan bröd förstås, var man kändis kunde man få lite mer! -Ni som var med minns vad?
Centrumet blev snabbt en samlingsplats för gammal som ung och patienterna från det stora sjukhuset vallades runt i bruna overaller med matchande huvudbonad.

Spårvagnen kände sig aldrig riktigt hemma i dom nya kvarteren och fick flytta på sig för tunnelbanans linje 14 som kom att gå till Fruängen och blev ändhållplats för linjen.

Invigningen av Fruängen Centrum

1964 tog Konungen Gustav den 6:e Adolf den nya tunnelbanelinjen till ändhållplatsen, konungen togs emot av Scouternas vattenkammade Vargungar och Blåvingar med tindrande ögon.

Carl Albert Anderssson Politiker och ordförande i stadfullmäktige sade även han några väl valda ord. Feststämmningen rådde under hela dagen, det bjöds på grillad kyckling och många åt sin första hamburgare.

Massor med ungar med "egna gårdar"

Under 60-talet umgicks man med dom som bodde på ens gård. Ett typsikt gårdsgäng var dessa grabbar, en glad kvartett från Lina Sandellsplan.
Sammanhållning med alla som bodde på samma gård blev starkare när andra gårdar utmanade med hemgjorda vapen. Lina Sandellsplan med jämna nummer låg ständigt i krig med "omöjliga gården" dvs. Lina Sandellsplan med ojämna nummer. Det gav med åren näring till Vi-känslan.

Från vänster Roland Bergström, Kenny Carlsson, Kent Åkervall samt Lars Jansson, året var väl 1965 ?